Wår Lärda Skalde-Fru. Sophia Elisabet Brenner och hennes tid.
Sophia Elisabet Brenner var under Sveriges stormaktstid en också ute i Europa känd poet. Mest känd blev hon för sin tillfällespoesi, en genre som gav henne möjlighet att resonera om tidens stora frågor, till exempel kvinnans ställning i äktenskap och samhälle. Hon har kallats ”den första uttalade feministen i Sverige”.
Klicka på bilderna för att läsa mer
Sophia Elisabet
Weber, g. Brenner
(1659–1730)
Det är april månad år 1685. Elias Brenner, sedan ett år hovminiatyrmålare eller ”konterfejare” som det ofta heter med samtida språkbruk, tar ett ritpapper och går ut på den öppna platsen utanför hemmet. Det trånga valvet vid Köpmangatan, ”Gambla stadsporten”, skall rivas och Brenner, van att dokumentera med sin penna, tecknar den gatubild han så ofta sett och lämnar sålunda ett dokument till eftervärlden...
Klicka på bilderna för att läsa mer
Att beskåda dikter
Sophia Elisabet Brenner i tryck.
Titelsidan till Sophia Elisabet Brenners Poetiske Dikter från 1713 med de i rött tryckta raderna, den prydliga huvudtiteln med sina snirklade bokstäver och vinjetten med sina smala linjer liksom tryckets oklanderliga inpassning erbjuder en visuell upplevelse. Den berättar om boktryckarens yrkeskunniga arbete och säkerligen också om poetens vilja att satsa på denna utgåva...
Klicka på bilderna för att läsa mer
Bröllopsdiktaren
Brenner
Genreförnyare och gravgrävare
Utifrån den titel jag har valt kanske man kan tro att jag kommer att vara kritisk mot vår svenska Sapphos bröllopsdiktning. Kanske ur en enda aspekt, men i så fall en som samtidigt innebär att jag också ser henne som en genreförnyare, som alldeles ovanligt framåtsyftande och modern för sin tid!...
Klicka på bilderna för att läsa mer
Barock feminism
Fru Brenner och Sor Juana
”Sophia Elisabeth Brenner hör till de diktare, som i sin samtid åtnjöt en stadgad popularitet, men som aldrig kunnat återerövra den hos eftervärlden.” Det konstaterar Carl Fehrman i Ny illustrerad svensk litteraturhistoria för drygt femtio år sedan. Det stämde nog då, 1956, men knappast numera. Det...
Klicka på bilderna för att läsa mer
Sophia Elisabet Brenner och det nordiska
Till bilden av Sophia Elisabet Brenner hör givetvis Norden. Hon kallades för den tionde musan, men betydligt vanligare i hyllningarna är att man definierar hennes storhet geografiskt. Hon blir den nya polstjärnan, den nordiska, svenska, arktiska eller hyperboreiska skaldinnan eller helt enkelt den sveo-gotiska eller den nordiska musan i olika formuleringar i de många hyllningar som dels samlades i ett litet häfte, Testimoniorum Fasciculus, i samband med Poetiske Dikter 1713, dels kom att ingå i den posthuma samlingen 1732...
Klicka på bilderna för att läsa mer
